En välkänd VD förklarar varför han aldrig varit rädd för att som han uttrycker det ”slita hund”: ”Med målet i sikte såg jag det som en investering.”
Näringslivstoppar och helgon flyr inte möda och motgångar, den springande punkten tycks vara hur angeläget målet är – det avgör hur omfattande insatsen och engagemanget blir.
Den Helige Benedikt som talar om den goda iver vi bör ha, uppmanar och uppmuntrar oss att inte föredra något framför Kristus, att med målet för ögonen investera vår goda vilja i livet såsom det möter oss, Kristi kärlek lämnar mig inget val, menar Paulus.
Att ta emot också när det tar emot är en övning i anspråkslöshet. En av ödmjukhetens förebilder är den helige Josef, den trofaste, rättfärdige snickaren som var beredd att göra Guds vilja mer än sin egen, genom hans liv blir det tydligt vad en investering i det goda kan få för följder.
Josefs föredömliga ja-sägande och vilja till ett liv i det fördolda ger en vink om vad som fordras för att ”Gud i allt må bli förhärligad”, hans tjänande för vår frälsning kan kanske inspirera, att med den goda ivern vara redo att för Kristus vilja Guds vilja.