Ett samtal mellan Jesus och ett av hans får
Jag är den gode herden, och jag känner mina får och de känner mig.
– Ja, Herre, du är min herde, ingenting skall fattas mig. Du låter mig vila på gröna ängar,
du för mig till vatten där jag finner ro.
Och den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig.
– Du ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, så som du har lovat.
Ja, jag går före mina får, och de följer mig därför att de känner igen min röst.
– Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.
Jag ger mitt liv för fåren. Den som tror på mig skall leva om han än dör.
– Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden.
Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Jag är brödet som har kommit ner från himlen.
Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv …
Ty den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom.
– … och Herrens hus skall vara mitt hem för evigt.
Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.
– Ja, Jesus, du är min herde, min Herre och min Gud!
(Med ord ur Johannesevangeliet och Psalm 23)