I Uppenbarelseboken 3:7, som ansluter till profeten Jesajas ord i kapitel 22:22, kan vi läsa:
”Så säger den helige, den sannfärdige, han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna”.
I begrundan av Guds ord har detta i liturgin blivit den O-antifon vi sjunger idag:
O Davids nyckel, du helige och sannfärdige,
du öppnar, och ingen kan tillsluta,
du tillsluter, och ingen kan öppna,
Kom att ur fångenskapen föra dem,
som sitter i mörker och i dödens skugga.
Vi fortsätter att be om befrielse, tillsammans med dem som, genom tiderna, sökt GUD. Generation efter generation har givit röst åt mänsklighetens längtan ut ur mörker och fångenskap.
Han har lovat att vara med oss i dödsskuggans dal,
och att lyfta av rädslan och föra oss ut i den frihet som Kristus skänker.
När vi varje dag ber: ”Gud, kom till min räddning, skynda till min hjälp”…
upptäcker på nytt och på nytt att Kristus ordlöst säger till oss:
”Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga” Upp 3:8.
